fredag 11 februari 2011
Farval sydostasien
Det har varit helt fantastiskt att fa upptacka sydostasien. Djungel, floder, vattenfall, strander och hav. Dessa intressanta matmarknader med frukt och gronsaker, kycklingar, grishuvuden, koben, tarmar och inalvor, fiskar, krabbor, alar, larver och grodor, vi har gatt genom dessa matmarknader fatt kvaljningar i halsen av dessa hapnadsvackande syner och den forskrackliga stanken. Men ocksa sa genuint akta att fa se det man inte ser nar man gar till en supermarket och det mesta ar i plastforpackningar. Sa manga nya exotiska frukter som jag provat. Snalla, tillmotesgaende och hjalpsamma manniskor men aven arga och framlingsfientliga (vietnameser). Jag har traffat manga underbara och intressanta manniskor. De som betytt mest for mig under min resa ar definitivt Gonzalo, Marjukka och Amaia, mycket speciella manniskor som forevigt kommer finnas i mitt hjarta. Jag har tagit mig fram mestadels med buss, sovbuss, flyg, till fots, simmat, akt bat eller ridit elefant. Jag har vigt 4 manader av mitt liv at sydostasien, lite fattigare, men sa otroligt mycket rikare pa uppplevelser och framforallt erfarenhetsmassigt. Jag har lart kanna kulturer, sprak, traditioner, historia, moten med manniskor, relationer, djur, natur och insekter men framforallt har jag lart mig otroligt mycket om mig sjalv. Jag har nu varir i Thailand, Burma, Laos, Vietnam, Kambodja, Malaysia och Borneo, de platser som ligger mig varmast om hjartat ar Thailand; Chiang Mai och Pai, Kambodja; Koh Rong island samt Borneo; dykningen kring Sipadan island. Den 13 feb 2011 far jag uppleva 2 ganger, eftersom jag kommer fardas tillbaka i tiden genom tidszonerna, jag flyger 14.10 fran Kuala Lumpur via Guangzou i Kina over stilla havet till Los Angeles, USA dar jag landar kl.17.50. dar mitt livs karlek Gonzalo vantar pa mig pa flygplatsen.
torsdag 3 februari 2011
Borneo
Jag alskade Borneo redan nar jag sag ut over det vackra landskapet fran mitt flygfonster. Jag kom fram till Kota Kinabalu den 2 feb pa formiddagen. Nar jag kom ut fran flygplatsen och skulle ga till bussen fragade jag ett par man om vagen, de visade sig vara poliser och erbjuder sig att skjutsa mig, jag hoppade glatt in i bilen och de pratade sa trevligt och berattade om Borneo. De skjutsade mig till busstationen sa jag kunde ta bussen for att kopa biljett i busstationen i Inanam. Jag kopte biljett till nattbussen till Semporna sedan akte jag tillbaka till Kota Kinabalu och fordrev tiden med att se mig omkring i staden. Inne i ett kopcenter kom en liten leende kille med skeva tander fram och fragade om jag vill ha massage, han hade en bra deal sa jag hangde pa. Forst fick jag fotbad sedan reflexologi pa fotterna och det gjorde ont lite har och var dar han tryckte, punkter for magen, ryggen, axlarna nastan overallt. Sedan fick jag en timmes massage, faktiskt en av mitt livs basta massage, han knadade min rygg och axlarna hart och ordentligt. Men trots att han knadade hart sa lyckades jag som vanligt nar jag far massage somna nagra ganger. Sedan gick jag och at sushi innan jag tog bussen till Semporna. En liten bebis vaknade och skrek ett antal ganger pa bussen och foraldrarna visste inte hur de skulle fa den att lugna sig, det kliade i fingrarna, jag hade sa garna velat hjalpa dem. Men jag vet inte hur de hade reagerat for kvinnan hade dessutom sjal, hon hade nog tyckt det var konstigt att fa hjalp av en turist. Bebisen fick tyvarr vacka hela bussen den natten.
Jag kom fram till Semporna kl.04.30 pa morgonen och hittade ett guesthouse med ett hyfsat pris, jag fick ett dormroom for mig sjalv. Somnade gott. Sedan gick jag och at frukost och sag mig omkring i den lilla staden som inte var sa mycket att se. Men jag gick till dykstallet dar jag bokat Advanced Open Water kurs och dar var de treliga, jag fick min bok, en t-shirt och traffade min instruktor Chris (England). Jag tror att mina ogon glittrade forvantansfullt nar han berattade om dyken vi skulle gora, precis som Arndt sade till mig att de gjorde efter den forsta gangen jag hade dykt i Kambodja. Jag kommer att dyka i tre dagar, den sista dagen som en Advanced Open Water Diver i Sipadan island!
Den 4 feb pa morgonen traffade jag min dykkompis Crystal (Canada) och vi drog i vag pa en galen batfard med hoga vagor, baten korde fort och alla dykare fick halla i sig for att inte flyga av. Jag var lite nervos for dykningen men det slappte nar jag val kom i vattnet och Chris var dessutom en fantastisk dykinstruktor. Crystal var en valdigt bra dykkompis, hon var som mig, lite spand men samtidigt forvantansfull och ivrig att fa se vad som doljde sig dar nere. Hon kom i vattnet forst, hur enkelt som helst verkade det som eftersom hon hade gjort det forut. For att komma i vattnet satte jag mig pa kanten av baten med min tunga dykarutrustning och sedan var det tankt att jag skulle luta mig ut baklanges for att komma ner i vattnet, det var otroligt laskigt, Chris fick hjalpa mig att putta i mig i vattnet medan jag tjot som en barnunge. Men allt gick val, sedan dok vi ner och den forsta lektionen vi hade var fishid, vi skulle identifiera olika sorters fiskar i vattnet. Det var en helt magisk varld vi sag, fullt med fargglada fiskar, koraller, sjogurkor, sjostjarnor och anemoner. Jag sag en havsskoldpadda som lag och vilade sig pa botten, jag visade de andra. Sedan simmade vi nastan in i en annu storre havsskoldpadda, det var helt otroligt att se pa sa nara hall. Den var sa vacker, cirka 1 meter och lag forst stilla sedan simmade den mot mig, jag var bara ett par meter ifran den, vi tittade pa varandra, sedan simmade den ivag. Mitt livs basta dyk. Efter en paus uppe i baten dok vi ner igen och ovade flytkraft (boyancy) det gick bra. Sedan gick vi iland pa en on Pulau Mantabuan och at lunch och efter det dok vi i igen och jag kande mig mer och mer saker, jag vagade stracka ut handerna och komma nara saker jag sag dar nere.
Vi akte tillbaka till fastlandet och at middag, sedan var det dags for mitt livs forsta nattdyk. Det var otroligt spannande, vi akte strax innan det borjade morkna ute och gjorde iordning var dykarutrustning och vara ficklampor. Jag kande mig som en fullblodig skorpion, som bara alskar att vara i vatten och upptacka havets hemligheter. Vi dok ner och simmade ut till en lina i vattnet, vi var fem dykare som foljdes at. Nar vi kommit ned pa havsbotten stallde vi oss pa knana, sedan slackte vi ficklamporna och det enda vi kunde se var plankton som lyste runt omkring oss nar vi rorde oss. Sedan tande vi ficklamporna igen och simmade vidare, det var ganska stilla och de flesta fiskarna sov. Pa ett stalle hade massvis med sjoborrar samlats for natten, de som jag var sa radd for i Kambodja kandes inte langre sa skrammande med Chris som dykinstruktor och Crystal som dykkompis. Vi ovade kommunikation under nattdyk och ovade navigation med kompass. Sag en fisk som bodde under en sten. Jag var helt utmattad efter fyra dyk denna dag, jag tog en varm dusch, laste min dykarbok sedan sov jag.
Den 5 feb akte vi ut och dok igen, vi dok ner kring on Pulau Sibuan och det var ett helt fantastiskt dyk. Vattnet var stromt sa vi kunde bara slappna av och aka med langs en vagg av koraller, jag sag sma sota Nemo som gomde sig i anemoner, jag vagade rora vid anemonerna efter att jag sett Chris gora det, de kandes klibbiga, ungefar som tejp. Vi dok ned till 29,9 meters djup och fargen rod forsvann pa detta djup. Nar vi kom uppat igen sag vi massor av vackra fiskar och tre havsskoldpaddor. Det gar inte att beskriva med ord langre hur det kanns att dyka i en sa vacker och magisk undervattensvarld. Detta kandes som mitt livs basta dyk men da visste jag inte vad som vantade kring Sipandan dagen efter...
Nasta dyk tranade vi navigation med kompass, vi skulle simma forst fram 30 meter och sedan tillbaka till samma punkt. Sedan simma i en fyrkant, det var inte sa svart, jag klarade av det mycket battre an jag trott. Vi sag en crocodilefish en boxfish och ett stim med jackfish och dessutom tva gigantiska sjogurkor. Chris hittade en sked som lag pa havsbotten, han tog upp den och tog en sked sand som han erbjod oss att smaka, det var ovantat och riktigt kul, men vi tackade nej eftersom vi inte var sa hungriga pa sand. Nar vi gjorde sakerhetsstoppet pa 5 meter larde jag mig blasa luftringar, de blev riktigt fina. Sedan tog vi oss upp langs stranden. Efter lunch nar vi dok den sista gangen den dagen horde vi dynamiter smalla av tva ganger, det ar illegalt men de fangar fisk pa detta satt har, sa fruktansvart och skrammande. Jag kan inte forsta hur de tanker nar de forstor havets liv, jag antar att de enbart tanker pa pengar. Vi sag en murana boxfish och massa andra fiskar ocksa, det var fullt med fiskar overallt. Pa kvallen samlades vi ett gang dykare och drack ol och at middag jag at en tallrik med fisk, skaldjur och blackfisk. Det var trevligt, jag bjod Chris pa en ol och talade om for honom att han ar en utomordentlig larare, tror han blev lite mallig. Sedan gick jag till mitt rum och gjorde klart nastan alla test i dykboken innan jag somnade utmattad.
Den 6 feb var det Pulau Sipadan som var varat dykstalle. Jag hyrde en kamera och sedan akte vi ut med baten, det var en ganska lang vag dit och de hoga vagorna stankte ner oss nastan fullstandigt. Vi flog nastan fram mellan vagorna, det var riktigt kul. Vi kom fram till Pulau Sipadan och dok ned till en underbar plats, vi dok ned till 33 meters djup. Nar jag tittade ned under mig sag jag mitt livs forsta haj som simmade dar nere! Dykinstruktoren John (Malaysia) var en valdigt bra och erfaren dykare, han tog massor med fantastiska bilder och gjorde aven filmer samtidigt som han ledde dyket. Sedan sag jag en till haj ovanfor oss, vi sag en havsskoldpadda som jag kom valdigt nara och den blev varken radd eller stord av varan narvaro.
Efter en fikapaus pa on dok vi ner igen till Barracuda point. Forst nar vi dok i var vi mitt i ett stim av jackfish, sedan nar vi kom djupare och simmat vidare en bit tittade vi upp och sag ett stort stim av Barracudas, John gjorde en fantastisk film och tog massa fina bilder, jag simmade upp och ned och tittade pa dem. En kraftig small hors, jag tror forst att nagon bombat stallet vi dyker och tittar mig omkring om nagon blivit skadad, men det ar en dynamit! Det fruktansvarda sattet att illegalt fanga fisk pa. Jag och Crystal tittar forfarat och uttrycksfullt pa varandra, kandes hemskt att de stackars fiskarna far uppleva detta oljud och massdodande. Vi sag massor av hajar (whiteripped reefsharks), nagra som simmade och nagra som lag och vilade sig. De sag lite skrammande ut men jag var inte ett dugg radd for dem, den storsta var cirka 1,5 meter. Vi sag aven havsskoldpaddor. Nar alla dykare kom upp till ytan igen efter detta dyk kunde vi bara saga, WOW! that was really really AMAZING! Efter lunch pa Sipadan island och lite solpaus dok vi med en annan divemaster till tutle cave, vi dok in i en grotta! Jag tankte forst innan vi dok in i grottan, kan vi verkligen gora det har?! men vi hangde pa, Crystal ar en riktigt riktigt bra divebuddy. Vi kanner oss riktigt sakra nu speciellt detta, varat sista dyk pa Borneo. Vi simmade in i grottan, nar vi ar pa vag och simmar ut fran grottan ser vi en blackfisk! Vidare under dyket sag vi flera havsskoldpaddor och hajar. Vi stannade och tittade pa en havsskoldpadda som sedan bestamde sig for att lamna stallet och havsskoldpaddan simmar helt oradd rakt emot mig! Den tittar rakt pa mig och kommer sa nara! Den tittar in i min mask och jag tittar pa den, helt blixtstilla cirka 20 cm ifran den. Sedan simmar den ivag, denna stund kommer jag aldrig, aldrig att glomma, det var helt ofattbart och magiskt. Vi simmar vidare och ser massor med havsskoldpaddor, en havsskoldpadda simmade rakt ovanfor mig sa jag vande mig och simmade med ansiktet upp mot ytan och sag hur den magnifika varelsen simmar och solen stralar genom vattnet, en otroligt vacker syn. Jag och Crystal ar sa bra dykkompisar efterv 10 dyk har tillsammans och vi kommunicerar utomordentligt bra med varandra nar vi dyker. Vi talade om for varandra att vi bada har bara 50 bar luft kvar i tanken och hon signalerar detta till divemastern. Vi simmar langsamt upp mot ytan och gor ett safetystop pa 5 meter, dar fanns fortfarande massor att se, det var havsskoldpaddor overallt. Nar han signalerar att 3 min har gatt och att vi kan ta oss upp till ytan nu, kanner jag att jag inte vill upp, jag vill fortsatta detta dyka. Val uppe vid ytan, snorklar bade jag och Crystal in i sista stund innan vi klattrar upp i baten. Jag alskar verkligen att dyka! Med solsken och ett mer stillsamt vatten aker vi tillbaka till Semporna, dar lamnar jag in mina test i boken till Chris. Jag blir fotograferad och sedan far jag mitt certifikat, nu ar jag en Advanced Open Water Diver! Varlden star framfor mina fotter, det har livet ar alldeles for kort for att inte dyka. Vi fick ett fantastiskt avslut pa denna kurs som vi forevigt kommer att minnas med hjarta och sjal.
Pa morgonen den 7 feb tog jag bussen till Sepilok, jag delade taxi med Skye (Australien) och ett par andra tjejer fran Australien. Vi akte till Paganakan Dii guesthouse vilket jag kom att alska sa fort jag klev ur bilen. Ett mysigt hostel mitt i djungeln omgiven av avslappnade, trevliga manniskor. Det kandes som jag hittat ratt efter tre intensiva dykdagar behovde jag verkligen bara ta det lugnt och vila. Jag och Skye fick varsin sang med kritvita lakan i ett dormroom med fint tragolv, trasangar och en stor balkong utanfor med utsikt over djungeln. Vi lade oss i varsin hangmatta nedanfor och smapratade. Sedan gick jag och sov ett par timmar, nar jag kom ned till restaurangen traffade jag Megan och Chris (Australien) med tva barn, Natasha och Jayde (Samoa) och Micha (Australien). Vi satt tillsammans och pratade och hade trevligt, sedan borjade det aska och blixtra och sa smaningom kom regnet som oste ned, jag fascinerades av ovadret. Det blev ganska sent den kvallen for regnet holl i sig och det gick inte att ga tillbaka utan att bli genomblot. Chris var barnmorska sa vi hade forstas mycket att prata om. Nar det blev lite uppehall i regnet senare gick vi och lade oss. Den 8 feb at vi frukost tillsammans och sedan tog vi bussen till Sepilok Orangutang Rehabilitation Centre. Vi sag nar aporna fick sin frukost och efter frukosten var det parningsdags sa vi beskadade aven detta. Sedan at vi lunch och efterat gick jag och Skye till ett stalle i narheten dar vi kunda lara oss om regnskogen, vi gick runt i regnskogen till ett utsikttorn och vi gick over en bro och sag ingefarsblommor. Sedan gick vi saklart vilse litegrann men vi hittade tillbaka till slut. Sedan sag vi nar orangutangerna och aporna fick mat igen, men jag var sa trott sa jag lade mig pa en bank och somnade istallet.
Den 9 feb akte jag och Micha till Sukau, en liten by i djungeln vid floden Kinabatangan. Vi tog in pa det billigaste hostellet och sedan akte vi ut med bat pa floden. Vi sag Proboscis monkeys (nasapor) och en hornbill, en stor fagel med en speciell nabb. Sedan sag vi ett trad fullt med sma apor som klattrade omkring, nar batmotorn stangdes av akte vi in under tradet och kom riktigt nara aporna som inte brydde sig sa mycket om oss. Vi sag en giftig orm liggandes i ett trad som vi akte under med baten. Vi sonade tidigt eftersom det inte fanns sa mycket annat att gora nar vi kom tillbaka forutom att slass mot myggen. Den 10 feb tog vi en promenad in till byn, jag kopte lite gronsaker pa marknaden. Pa vagen tillbaka traffade vi Stephane (Frankrike) och Carina (Filippinerna) och Didji (Frankrike) de hade samma plan som oss dvs att ga ut pa vandringsdfard i regnskogen sa vi slog folje. Didji var ormspecialist och berattade massor om ormar, han planerade att bygga ett djungellager i Sukau och lara turister vildmarksliv, aka ut med kanoter och fiska etcetera. Det var en otroligt spannande vandring, aven Brenda (Nya Zeeland) foljde med oss. Jag gick barfota genom lera och snar. Didji gick ocksa barfota med sin ormburk i hogsta hugg ifall han skulle hitta en orm att fanga. Vi tittade in i en myrstack, hittade termiter i ett dott trad, Didji och Carina smakade pa dem men jag avbojde. Jag fragade om det fanns skorpioner och Didji borjade genast leta efter en skorpion at mig. Vi sag flera fina spindlar och tusenfotingar, sedan hittade han en liten skorpion i ett gammalt omkullfallet trad. Han tog upp den i sin hand och lat den vandra omkring, han sa att den inte var sa giftig sa jag vagade ocksa halla skorpionen men lite laskigt var det. Det gick tydligt att se giftet den hade vid svansen. Vi gick vidare en bit och sedan tog vi en lunchpaus och satte oss ned vid floden, vi at den medhavda salladen fran stora blad som vi anvande som tallrikar. Sedan gick vi tillbaka igen.
Pa kvallen gick vi in till byn, pa vagen dit kommer en liten pojke fram till mig och ger mig en blomma. Senare langs vagen kommer en annan lite pojke fram till mig och racker fram en blomma, det var mycket rorande. De pojkarna kommer nog att bli bra man. Sedan sag vi ett gang barn som kastade stenar ned i floden, de sa att det var en stor krokodil dar med en krokodilunge, men vi sag ingen krokodil. Didji, Carina och Stef var bjudna hem till nagra vanner som hade bakat, jag foljde med dem dit. Vi fick lift med en lastbil och vi stod upp pa flaket av lastbilen, det var riktigt kul. Vi hoppade av vid ett hus och kom hem till en gullig familj som hade tva turister som bodde hos dem. Den lilla gumman som hade bakat bjod pa kaffe, hon hade arbetat som barnmorska i byn i 37 ar och forlost nastan alla som bodde i byn. Det var spannande att hora henne beratta lite, tyvarr kunde hon inte sa bra engelska sa vi kunde inte prata sa mycket med varandra. Men jag tror vi forstod varandra anda. Sedan gick vi till Stephane och Carinas segelbat, pa den morka vagen dit sag vi eldflugor som flog omkring i djungeln. Vi kom fram till floden och dar hade de en liten jolle som vi turades om att paddla oss over till den stora baten med. Vi at middag och hade trevligt, pratade mycket om lander, kultur och mat, de kande battre till svensk mat an jag eftersom de brukade handla mat ibland pa IKEA i Frankrike. Jag blev erbjuden att folja med dem och segla, de skulle segla till Filippinerna men jag hade min flygbiljett bokad sa det kandes lite sorgligt att jag inte kunde aka med dem, det hade kunnat bli ett fantastiskt aventyr. Men vi ska halla kontakten och en dag tror jag vi kommer att segla tillsammans. Jag, Micha och Brenda gick hem sent, det var valdigt morkt och vi hade inga ficklampor med oss men jag kunde lysa lite med mobilen. Pa morgonen den 11 feb akte jag tillbaka till Kota Kinabalu igen, jag var trott sa jag gjorde inte sa mycket nar jag kom fram gick bara och tittade lite i nagra trakiga kopcenter. Den 12 feb flyger jag tillbaka till Kuala Lumpur till Agnija och Janis.
Jag kom fram till Semporna kl.04.30 pa morgonen och hittade ett guesthouse med ett hyfsat pris, jag fick ett dormroom for mig sjalv. Somnade gott. Sedan gick jag och at frukost och sag mig omkring i den lilla staden som inte var sa mycket att se. Men jag gick till dykstallet dar jag bokat Advanced Open Water kurs och dar var de treliga, jag fick min bok, en t-shirt och traffade min instruktor Chris (England). Jag tror att mina ogon glittrade forvantansfullt nar han berattade om dyken vi skulle gora, precis som Arndt sade till mig att de gjorde efter den forsta gangen jag hade dykt i Kambodja. Jag kommer att dyka i tre dagar, den sista dagen som en Advanced Open Water Diver i Sipadan island!
Den 4 feb pa morgonen traffade jag min dykkompis Crystal (Canada) och vi drog i vag pa en galen batfard med hoga vagor, baten korde fort och alla dykare fick halla i sig for att inte flyga av. Jag var lite nervos for dykningen men det slappte nar jag val kom i vattnet och Chris var dessutom en fantastisk dykinstruktor. Crystal var en valdigt bra dykkompis, hon var som mig, lite spand men samtidigt forvantansfull och ivrig att fa se vad som doljde sig dar nere. Hon kom i vattnet forst, hur enkelt som helst verkade det som eftersom hon hade gjort det forut. For att komma i vattnet satte jag mig pa kanten av baten med min tunga dykarutrustning och sedan var det tankt att jag skulle luta mig ut baklanges for att komma ner i vattnet, det var otroligt laskigt, Chris fick hjalpa mig att putta i mig i vattnet medan jag tjot som en barnunge. Men allt gick val, sedan dok vi ner och den forsta lektionen vi hade var fishid, vi skulle identifiera olika sorters fiskar i vattnet. Det var en helt magisk varld vi sag, fullt med fargglada fiskar, koraller, sjogurkor, sjostjarnor och anemoner. Jag sag en havsskoldpadda som lag och vilade sig pa botten, jag visade de andra. Sedan simmade vi nastan in i en annu storre havsskoldpadda, det var helt otroligt att se pa sa nara hall. Den var sa vacker, cirka 1 meter och lag forst stilla sedan simmade den mot mig, jag var bara ett par meter ifran den, vi tittade pa varandra, sedan simmade den ivag. Mitt livs basta dyk. Efter en paus uppe i baten dok vi ner igen och ovade flytkraft (boyancy) det gick bra. Sedan gick vi iland pa en on Pulau Mantabuan och at lunch och efter det dok vi i igen och jag kande mig mer och mer saker, jag vagade stracka ut handerna och komma nara saker jag sag dar nere.
Vi akte tillbaka till fastlandet och at middag, sedan var det dags for mitt livs forsta nattdyk. Det var otroligt spannande, vi akte strax innan det borjade morkna ute och gjorde iordning var dykarutrustning och vara ficklampor. Jag kande mig som en fullblodig skorpion, som bara alskar att vara i vatten och upptacka havets hemligheter. Vi dok ner och simmade ut till en lina i vattnet, vi var fem dykare som foljdes at. Nar vi kommit ned pa havsbotten stallde vi oss pa knana, sedan slackte vi ficklamporna och det enda vi kunde se var plankton som lyste runt omkring oss nar vi rorde oss. Sedan tande vi ficklamporna igen och simmade vidare, det var ganska stilla och de flesta fiskarna sov. Pa ett stalle hade massvis med sjoborrar samlats for natten, de som jag var sa radd for i Kambodja kandes inte langre sa skrammande med Chris som dykinstruktor och Crystal som dykkompis. Vi ovade kommunikation under nattdyk och ovade navigation med kompass. Sag en fisk som bodde under en sten. Jag var helt utmattad efter fyra dyk denna dag, jag tog en varm dusch, laste min dykarbok sedan sov jag.
Den 5 feb akte vi ut och dok igen, vi dok ner kring on Pulau Sibuan och det var ett helt fantastiskt dyk. Vattnet var stromt sa vi kunde bara slappna av och aka med langs en vagg av koraller, jag sag sma sota Nemo som gomde sig i anemoner, jag vagade rora vid anemonerna efter att jag sett Chris gora det, de kandes klibbiga, ungefar som tejp. Vi dok ned till 29,9 meters djup och fargen rod forsvann pa detta djup. Nar vi kom uppat igen sag vi massor av vackra fiskar och tre havsskoldpaddor. Det gar inte att beskriva med ord langre hur det kanns att dyka i en sa vacker och magisk undervattensvarld. Detta kandes som mitt livs basta dyk men da visste jag inte vad som vantade kring Sipandan dagen efter...
Nasta dyk tranade vi navigation med kompass, vi skulle simma forst fram 30 meter och sedan tillbaka till samma punkt. Sedan simma i en fyrkant, det var inte sa svart, jag klarade av det mycket battre an jag trott. Vi sag en crocodilefish en boxfish och ett stim med jackfish och dessutom tva gigantiska sjogurkor. Chris hittade en sked som lag pa havsbotten, han tog upp den och tog en sked sand som han erbjod oss att smaka, det var ovantat och riktigt kul, men vi tackade nej eftersom vi inte var sa hungriga pa sand. Nar vi gjorde sakerhetsstoppet pa 5 meter larde jag mig blasa luftringar, de blev riktigt fina. Sedan tog vi oss upp langs stranden. Efter lunch nar vi dok den sista gangen den dagen horde vi dynamiter smalla av tva ganger, det ar illegalt men de fangar fisk pa detta satt har, sa fruktansvart och skrammande. Jag kan inte forsta hur de tanker nar de forstor havets liv, jag antar att de enbart tanker pa pengar. Vi sag en murana boxfish och massa andra fiskar ocksa, det var fullt med fiskar overallt. Pa kvallen samlades vi ett gang dykare och drack ol och at middag jag at en tallrik med fisk, skaldjur och blackfisk. Det var trevligt, jag bjod Chris pa en ol och talade om for honom att han ar en utomordentlig larare, tror han blev lite mallig. Sedan gick jag till mitt rum och gjorde klart nastan alla test i dykboken innan jag somnade utmattad.
Den 6 feb var det Pulau Sipadan som var varat dykstalle. Jag hyrde en kamera och sedan akte vi ut med baten, det var en ganska lang vag dit och de hoga vagorna stankte ner oss nastan fullstandigt. Vi flog nastan fram mellan vagorna, det var riktigt kul. Vi kom fram till Pulau Sipadan och dok ned till en underbar plats, vi dok ned till 33 meters djup. Nar jag tittade ned under mig sag jag mitt livs forsta haj som simmade dar nere! Dykinstruktoren John (Malaysia) var en valdigt bra och erfaren dykare, han tog massor med fantastiska bilder och gjorde aven filmer samtidigt som han ledde dyket. Sedan sag jag en till haj ovanfor oss, vi sag en havsskoldpadda som jag kom valdigt nara och den blev varken radd eller stord av varan narvaro.
Efter en fikapaus pa on dok vi ner igen till Barracuda point. Forst nar vi dok i var vi mitt i ett stim av jackfish, sedan nar vi kom djupare och simmat vidare en bit tittade vi upp och sag ett stort stim av Barracudas, John gjorde en fantastisk film och tog massa fina bilder, jag simmade upp och ned och tittade pa dem. En kraftig small hors, jag tror forst att nagon bombat stallet vi dyker och tittar mig omkring om nagon blivit skadad, men det ar en dynamit! Det fruktansvarda sattet att illegalt fanga fisk pa. Jag och Crystal tittar forfarat och uttrycksfullt pa varandra, kandes hemskt att de stackars fiskarna far uppleva detta oljud och massdodande. Vi sag massor av hajar (whiteripped reefsharks), nagra som simmade och nagra som lag och vilade sig. De sag lite skrammande ut men jag var inte ett dugg radd for dem, den storsta var cirka 1,5 meter. Vi sag aven havsskoldpaddor. Nar alla dykare kom upp till ytan igen efter detta dyk kunde vi bara saga, WOW! that was really really AMAZING! Efter lunch pa Sipadan island och lite solpaus dok vi med en annan divemaster till tutle cave, vi dok in i en grotta! Jag tankte forst innan vi dok in i grottan, kan vi verkligen gora det har?! men vi hangde pa, Crystal ar en riktigt riktigt bra divebuddy. Vi kanner oss riktigt sakra nu speciellt detta, varat sista dyk pa Borneo. Vi simmade in i grottan, nar vi ar pa vag och simmar ut fran grottan ser vi en blackfisk! Vidare under dyket sag vi flera havsskoldpaddor och hajar. Vi stannade och tittade pa en havsskoldpadda som sedan bestamde sig for att lamna stallet och havsskoldpaddan simmar helt oradd rakt emot mig! Den tittar rakt pa mig och kommer sa nara! Den tittar in i min mask och jag tittar pa den, helt blixtstilla cirka 20 cm ifran den. Sedan simmar den ivag, denna stund kommer jag aldrig, aldrig att glomma, det var helt ofattbart och magiskt. Vi simmar vidare och ser massor med havsskoldpaddor, en havsskoldpadda simmade rakt ovanfor mig sa jag vande mig och simmade med ansiktet upp mot ytan och sag hur den magnifika varelsen simmar och solen stralar genom vattnet, en otroligt vacker syn. Jag och Crystal ar sa bra dykkompisar efterv 10 dyk har tillsammans och vi kommunicerar utomordentligt bra med varandra nar vi dyker. Vi talade om for varandra att vi bada har bara 50 bar luft kvar i tanken och hon signalerar detta till divemastern. Vi simmar langsamt upp mot ytan och gor ett safetystop pa 5 meter, dar fanns fortfarande massor att se, det var havsskoldpaddor overallt. Nar han signalerar att 3 min har gatt och att vi kan ta oss upp till ytan nu, kanner jag att jag inte vill upp, jag vill fortsatta detta dyka. Val uppe vid ytan, snorklar bade jag och Crystal in i sista stund innan vi klattrar upp i baten. Jag alskar verkligen att dyka! Med solsken och ett mer stillsamt vatten aker vi tillbaka till Semporna, dar lamnar jag in mina test i boken till Chris. Jag blir fotograferad och sedan far jag mitt certifikat, nu ar jag en Advanced Open Water Diver! Varlden star framfor mina fotter, det har livet ar alldeles for kort for att inte dyka. Vi fick ett fantastiskt avslut pa denna kurs som vi forevigt kommer att minnas med hjarta och sjal.
Pa morgonen den 7 feb tog jag bussen till Sepilok, jag delade taxi med Skye (Australien) och ett par andra tjejer fran Australien. Vi akte till Paganakan Dii guesthouse vilket jag kom att alska sa fort jag klev ur bilen. Ett mysigt hostel mitt i djungeln omgiven av avslappnade, trevliga manniskor. Det kandes som jag hittat ratt efter tre intensiva dykdagar behovde jag verkligen bara ta det lugnt och vila. Jag och Skye fick varsin sang med kritvita lakan i ett dormroom med fint tragolv, trasangar och en stor balkong utanfor med utsikt over djungeln. Vi lade oss i varsin hangmatta nedanfor och smapratade. Sedan gick jag och sov ett par timmar, nar jag kom ned till restaurangen traffade jag Megan och Chris (Australien) med tva barn, Natasha och Jayde (Samoa) och Micha (Australien). Vi satt tillsammans och pratade och hade trevligt, sedan borjade det aska och blixtra och sa smaningom kom regnet som oste ned, jag fascinerades av ovadret. Det blev ganska sent den kvallen for regnet holl i sig och det gick inte att ga tillbaka utan att bli genomblot. Chris var barnmorska sa vi hade forstas mycket att prata om. Nar det blev lite uppehall i regnet senare gick vi och lade oss. Den 8 feb at vi frukost tillsammans och sedan tog vi bussen till Sepilok Orangutang Rehabilitation Centre. Vi sag nar aporna fick sin frukost och efter frukosten var det parningsdags sa vi beskadade aven detta. Sedan at vi lunch och efterat gick jag och Skye till ett stalle i narheten dar vi kunda lara oss om regnskogen, vi gick runt i regnskogen till ett utsikttorn och vi gick over en bro och sag ingefarsblommor. Sedan gick vi saklart vilse litegrann men vi hittade tillbaka till slut. Sedan sag vi nar orangutangerna och aporna fick mat igen, men jag var sa trott sa jag lade mig pa en bank och somnade istallet.
Den 9 feb akte jag och Micha till Sukau, en liten by i djungeln vid floden Kinabatangan. Vi tog in pa det billigaste hostellet och sedan akte vi ut med bat pa floden. Vi sag Proboscis monkeys (nasapor) och en hornbill, en stor fagel med en speciell nabb. Sedan sag vi ett trad fullt med sma apor som klattrade omkring, nar batmotorn stangdes av akte vi in under tradet och kom riktigt nara aporna som inte brydde sig sa mycket om oss. Vi sag en giftig orm liggandes i ett trad som vi akte under med baten. Vi sonade tidigt eftersom det inte fanns sa mycket annat att gora nar vi kom tillbaka forutom att slass mot myggen. Den 10 feb tog vi en promenad in till byn, jag kopte lite gronsaker pa marknaden. Pa vagen tillbaka traffade vi Stephane (Frankrike) och Carina (Filippinerna) och Didji (Frankrike) de hade samma plan som oss dvs att ga ut pa vandringsdfard i regnskogen sa vi slog folje. Didji var ormspecialist och berattade massor om ormar, han planerade att bygga ett djungellager i Sukau och lara turister vildmarksliv, aka ut med kanoter och fiska etcetera. Det var en otroligt spannande vandring, aven Brenda (Nya Zeeland) foljde med oss. Jag gick barfota genom lera och snar. Didji gick ocksa barfota med sin ormburk i hogsta hugg ifall han skulle hitta en orm att fanga. Vi tittade in i en myrstack, hittade termiter i ett dott trad, Didji och Carina smakade pa dem men jag avbojde. Jag fragade om det fanns skorpioner och Didji borjade genast leta efter en skorpion at mig. Vi sag flera fina spindlar och tusenfotingar, sedan hittade han en liten skorpion i ett gammalt omkullfallet trad. Han tog upp den i sin hand och lat den vandra omkring, han sa att den inte var sa giftig sa jag vagade ocksa halla skorpionen men lite laskigt var det. Det gick tydligt att se giftet den hade vid svansen. Vi gick vidare en bit och sedan tog vi en lunchpaus och satte oss ned vid floden, vi at den medhavda salladen fran stora blad som vi anvande som tallrikar. Sedan gick vi tillbaka igen.
Pa kvallen gick vi in till byn, pa vagen dit kommer en liten pojke fram till mig och ger mig en blomma. Senare langs vagen kommer en annan lite pojke fram till mig och racker fram en blomma, det var mycket rorande. De pojkarna kommer nog att bli bra man. Sedan sag vi ett gang barn som kastade stenar ned i floden, de sa att det var en stor krokodil dar med en krokodilunge, men vi sag ingen krokodil. Didji, Carina och Stef var bjudna hem till nagra vanner som hade bakat, jag foljde med dem dit. Vi fick lift med en lastbil och vi stod upp pa flaket av lastbilen, det var riktigt kul. Vi hoppade av vid ett hus och kom hem till en gullig familj som hade tva turister som bodde hos dem. Den lilla gumman som hade bakat bjod pa kaffe, hon hade arbetat som barnmorska i byn i 37 ar och forlost nastan alla som bodde i byn. Det var spannande att hora henne beratta lite, tyvarr kunde hon inte sa bra engelska sa vi kunde inte prata sa mycket med varandra. Men jag tror vi forstod varandra anda. Sedan gick vi till Stephane och Carinas segelbat, pa den morka vagen dit sag vi eldflugor som flog omkring i djungeln. Vi kom fram till floden och dar hade de en liten jolle som vi turades om att paddla oss over till den stora baten med. Vi at middag och hade trevligt, pratade mycket om lander, kultur och mat, de kande battre till svensk mat an jag eftersom de brukade handla mat ibland pa IKEA i Frankrike. Jag blev erbjuden att folja med dem och segla, de skulle segla till Filippinerna men jag hade min flygbiljett bokad sa det kandes lite sorgligt att jag inte kunde aka med dem, det hade kunnat bli ett fantastiskt aventyr. Men vi ska halla kontakten och en dag tror jag vi kommer att segla tillsammans. Jag, Micha och Brenda gick hem sent, det var valdigt morkt och vi hade inga ficklampor med oss men jag kunde lysa lite med mobilen. Pa morgonen den 11 feb akte jag tillbaka till Kota Kinabalu igen, jag var trott sa jag gjorde inte sa mycket nar jag kom fram gick bara och tittade lite i nagra trakiga kopcenter. Den 12 feb flyger jag tillbaka till Kuala Lumpur till Agnija och Janis.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)